När jag flyttade till Göteborg i somras gjorde jag en egen lista på saker jag ville göra, som ett steg i min utveckling att ta reda på vad jag vill göra med mitt liv, och vad jag tycker är roligt och inte. Några av punkterna var:

- åka på spontana utflykter med Sebbe

- besöka vissa platser i Göteborg, t ex Delsjön, Öckerö, Saltholmen mm

- gå på konserter

- gå på operan

- gå på bio

- äta middagar med vänner

- resa (alltså på semester)

- besöka mina vänner i utlandet

- gå på allsvensk fotboll/elitseriehockey

- gå till Pauli mina lediga söndagar

- spela kammarmusik

- göra en egen hemsida

- baka bröd

Såhär åtta månader senare tycker jag attt jag har hunnit med förvånansvärt mycket på min "testa-grejer-i-livet"-lista, jag har gjort det mesta. Dock inte gått på någon fotbollsmatch, men idag skedde det äntligen! 

Efter högmässan i Pauli åkte jag och nr 6 och 8 (Elias och Arvid) ur Eriksson-syskonskaran till Gamla Ullevi där IFK Göteborg mötte Brommapojkarna. Vädret var på topp, strålande sol och 14 grader. Då Elias och Arvid är Öis:are och jag Djurgårdare visste vi inte riktigt vilket lag vi skulle heja på. Jag hejade på båda, eftersom jag som vanligt inte kunde bestämma mig. 

Bröderna Eriksson är fenomenala på att kläcka ur sig skojiga kommentarer, ofta helt oväntat. Några som utlöste fnissattacker hos mig var:

- Antagligen kommer alla direkt från högmässan, som vi.....(Elias om alla människor som strömmade till Ullevi från gatorna runtomkring före matchen, kl. 14.40)

- Det är otroligt skickligt att missa därifrån...(Arvid om en spelare som var snudd på fri precis före mål)

- Det är sådant här som verkligen berör folk på djupet.....(Elias om att publiken blev i uppror när domaren inte dömde en fotbollsspelare som fällde en annan)

- Det där skulle t o m mamma ha gjort mål på.....(Arvid om ytterligare en målchans som inte tillvaratogs)

Elias och Arvid under matchen på Gamla Ullevi. Glada som alltid, fast det inte var ÖIS som var på planen.

I halvlek passade vi på att sola och solen var så varm! Efter denna vinter har jag nästan glömt bort hur solen känns när den värmer. Underbart!

Underbart trevlig var även matchen, framförallt tack vare det fina sällskapet! Nästa match jag ska försöka se är Elias egna pojklag, Lundens pojkar födda -01. Han fostrar framtidens fotbollsstjärnor, jag fostrar framtidens pianister/organister. Hurra vad vi är bra!!!