Jag cyklade ner på stan i eftermiddags och det var en helt fantastisk höstkänsla i luften. Kall och krispig luft, en jättevacker himmel och det finns så många vackra färger både på gator och i träden från alla löv. Jag har den fina förmånen att få cykla igenom Slottsskogen varje gång jag ska ner till city, och det är en sådan magisk skog! Jag fullkomligt älskar Slottsskogen. Det är stort, lugnt, vackert och en helt fantastisk oas mitt i stan. Dessutom finns det levande djur såsom sälar, pingviner och älgar, dem cyklar jag dock inte förbi på min rutt. Nåväl, när jag satt på cykeln slogs jag av tanken att jag är glad över att denna höst må bra, de senaste höstarna har varit rätt jobbiga för mig av olika anledningar, och därmed har jag inte kunnat njuta av min tillvaro. Men denna höst känns det återigen som att livet ler mot mig  

På stan gjorde jag några ärenden, samt shoppade en klänning och en kofta från ett märke som hette Melmelli. Eftersom jag har köpstopp (light) kändes det inte så bra, men när jag fick veta att det var en designer från Gbg övertalade jag mig själv att det är bra att stötta småföretagare i sin hembygd....eh.......tjejen som expedierade mig i butiken var supersnygg i håret så jag frågade henne om hon möjligen kunde dela med sig av sin frisör? Det gjorde hon så gärna, jag fick adress och namn. Jag gick genast till den salongen och bokade en tid för färg i december. I Sthlm har jag haft världens bästa frisör, Jenny på Salong Mir i Gamla stan (om du känner Hannah Holgersson, Anna Graca eller t ex Hanna Sandman och tycker de är snygga så har de också Jenny) och jag har fullt förtroende för henne. Dessutom har vi med åren blivit ganska goda vänner som pratar om det mesta när vi ses på salongen. Jag har dock insett att jag bör hitta en frisör här i Gbg, och det bästa sättet borde ju vara att se sig om efter snygga provexemplar, hihi. 

Därefter tog jag en timmes promenad innan mörkret kom, inte jättekul att knata i stan men luften var så skön! Vid 18.30 gick jag till operan där Märta mötte mig. Hon vickar i operan (viola) och var där idag för att öva, men vi hade i förväg bestämt att ta en kombinerad fika/övningspaus tillsammans. Märta fixade ett passerkort till mig och vips så är man inne i operans djupa vrår. Jag tycker att det är lika häftigt varje gång jag besöker operor, konserthus eller liknande byggnader, oavsett om det är som besökare eller medverkande. Att lilla jag, från lilla Arboga, får komma in bakom kulisserna är fortfarande så overkligt. Det är ju liksom de STORA musikerna som hänger där, och att jag får vara med och leka i deras gäng känns oftast helt ofattbart.

Märta och jag slog oss ner i personalcaféet, där sprang vi på Elisabeth som skulle jobba ikväll (hon tar hand om åhörarnas ytterkläder under föreställningen). Jag blev förvånad då jag var helt säker på att hon idag hade åkt till London, men det är imorgon hon åker. Hennes fina make Samuel ska spela orgelkonsert i St Paul's cathedral i London. Om jag är avis? nej då.......

I caféet mötte jag även Jacob Wistrand, en duktig tenor jag lärde känna i Sthlm när han gick på operahögskolan där. Nu finns han i Gbg sedan i somras, för att jobba på just operan som sångare. Det var ett roligt återseende och han hälsade mig välkommen till stan  

Fikastunden med Märta var som alltid väldigt gemytlig. Jag blir alltid så glad av att träffa Märta för att hon jämt är så positiv. Jag tror inte hon vet vad pessimism, negativitet, inte se framåt osv är för något. En levande vitaminkick helt enkelt. Vi samtalade om det som gjorde att jag igår var rätt nere, och hon fick mig att känna att det är normalt att känna som jag gör/gjorde med tanke på omständigheterna, jag är helt normal och fullt frisk! Tack Märta! Vi lyckades vara disciplinerade och hålla nere stunden till en timme, därefter återgick hon till sitt övningsrum och jag cyklade hemåt.

Efter en gul fruktsallad (mango, ananas och apelsin) med lite vaniljkesella ska jag nu dricka en kopp kvällste och sätta mig vid pianot med Ravel's "Sonatine". Jag håller mig dock till andra satsen.....  

Idag mår jag bättre, väldigt skönt. Jag har bestämt mig för att ha en fixar-dag idag, dvs städa, diska, sortera papper, slänga skräp, handla, laga mat och göra några ärenden på stan. Antagligen kommer jag inte ha tid att träffa någon, men det är bara bra. Jag behöver öva mig i att vara ensam och min röst mår bra av att vila en dag i veckan (och antagligen min omgivnings öron). Jag är dock lite kluven till kvällen, det känns inte bra att ha en ledig fredagkväll och inga trevliga planer för den. Men som sagt, det kan inte vara roligt jämt och jag har ju aldrig problem med att fördriva tid, jag har massor av böcker och tidningar jag vill läsa, jag kan alltid öva samt att jag borde sortera garderoben. Jag undrar ofta om jag någonsin kommer att komma iordning här hemma? Alltså att man kommer till en punkt där man känner att: Nu är allt uppackat, jag vet exakt var jag har alla saker, jag har slängt alla onödiga prylar, jag har sorterat vartendaste kvitto, det är ordning i skåpen och jag lyckas även hålla en konstant ordning......

Eftersom jag har flyttat 13 gånger de senaste åtta åren har jag sällan upplevt den känslan. Nu har jag dock inga planer på att flytta, eller snarare, jag VÄGRAR att flytta en gång till. Jag stortrivs i den här lägenheten, det är så skönt att ha en massa utrymme helt för sig själv, jag har badkar, klädkammare, stort kök med en massa arbetsyta och skåp, en stor lyxig garderob i sovrummet samt ett stort vardagsrum som är mitt absoluta favvo-rum, där övar jag piano eller bara myser i min stora, nyinköpta vita soffa  Men som sagt, den dagen då alla saker är på plats och jag har stenkoll på mina prylar, då kanske jag kan slappa på riktigt?

Just ja, jag ska idag även svara på en massa mail. Jag har de senaste dagarna fått ganska många trevliga mail från nära och bekanta. Många undrar hur jag har det i Göteborg, och jag vill ta mig tid att svara ordentligt till var och en. Det låter väl som ett bra fredagsevenemang? Men dagen är ju inte slut än, det kan ju komma någon förfrågan om aktivitet. Känner jag mig själv rätt kommer jag antagligen att inte banga, så det vore egentligen bra om det inte kom något erbjudande, då morgondagen är lång, jag är ganska trött och som sagt, jag borde vila och bara rå om mig själv. Att det ska vara så svårt?