Jag har duktigt ätit min soppa 4 ggr/dag i 43 dygn nu. Det har gått förvånansvärt bra, tills idag. Såklart har jag inte ätit något annat, men oj vad hela min kropp har skrikit efter VAD SOM HELST, BARA DET ÄR RIKTIG MAT!!!!

Framförallt är jag grymt sugen på nötter. Jag som inte ens är särskilt förtjust i nötter....dessutom har jag idag har haft väldigt ont i magen, har det inte gått över i morgon måste jag nog prata med Micke. Han kommer antagligen bara att säga att det är helt normalt, det här är experimentet är en rätt galen situation för kroppen och att man efter halva tiden får någon reaktion är kanske inte så konstigt? Dessutom misstänker jag att min trötthet spelar in, jag har varit galet trött ända sedan i fredags och det känns inte som om att energin är på väg tillbaka, tvärtom. Nej fy vad trött jag är, idag la jag mig t o m och vilade en timme mitt på eftermiddagen för att kunna orka med kvällens arbetspass. Sällan har jag längtat så mycket efter ett par lediga dagar utan några som helst måsten. 

Jag är fruktansvärt less på vintern och all snö dessutom! Åh vad jag vill se vårsolen, slippa använda mössa och vantar, samt att jag längtar efter att kunna ta bilen till sommarhuset och bara mysa framför brasan med ett glas vin och en bok......snart snart snart!

Imorgon är det exakt ett år sedan jag bestämde mig för att flytta till Göteborg. Jag reste ner till västkusten med 06.00-tåget, och när jag vid 9-tiden gick igenom centrum mot Haga (för frukost hos Anna) försökte jag föreställa mig tanken på hur det skulle kännas att vara på väg HEM? Och känslan kändes så rätt. 

Anna och jag hade ett jättemysigt dygn där vi åt frukost, lämnade Hugo på dagis, tog en rundtur i Haga samt årets första utomhusfika och det var verkligen vår i luften! Anna peppade mig att söka tjänsten i Fässberg och flytta ner om jag nu skulle få jobbet. 

Morgonen därpå tog jag ensam en promenad genom city och jag kände mer och mer att jag skulle ångra mig om jag inte tog chansen att flytta, om jag nu skulle få chansen. Därpå tog jag bussen till Fässberg, mötte Karin för första gången, fick en guidad tur i de fina lokalerna samt fick mina frågor besvarade. Min vistelse avslutades med en lunchkonsert i Betlehemskyrkan där Karin spelade, och även Märta bevistade lunchen som var mycket trevlig!

Tänk att jag nu ett år senare bor på västkusten och hur bra allting blev! Jag träffar mina fina vänner här i Göteborg så ofta jag vill och kan, jag har ett jättefint arbete i Fässberg, jag har kvar mina underbara vänner och kontakter i Stockholm och det känns verkligen i magen att jag tog rätt beslut.