Stockholm och Göteborg skiljer sig åt på många sätt, det var något jag fick veta redan för tre år sedan genom min vän Olof Boman som bor i Stockholm. Vi lunchade någonstans och han arbetade just då mycket i Göteborg, på operan om jag inte minns fel. Han pratade om att han hade upptäckt en stor skillnad på mentalitet, arbetssätt, praktiska ting etc. Jag förstod inte riktigt hur han menade fast han är en oerhört god pedagog och talare (och inspiratör, föreläsare, dirigent, organist, medmänniska, you name it...). Idag förstår jag precis vad han menade. Det är nästan en skrämmande stor skillnad. Många saker är mycket bättre här på västkusten, de passar iallafall mig bättre. Men några saker saknar jag, särskilt det här med trafikregler. I Stockholm var det bilar, cyklister och fotgängare ÖVERALLT. I varenda vrå var det människor. Jag slås fortfarande, efter tre månader i den här stan, av tanken: VAR ÄR ALLA MÄNNISKOR? Senast idag på Vasagatan kl 10.35 Inte en människa. Inga bilar. Lediga parkeringsplatser överallt. Nu till saken, i Stockholm var man tvungen att hålla sig till trafikreglerna extremt mycket, annars kunde man lätt dö, och detta verkade alla inse. Dessutom hjälper Stockholmstrafikanterna varandra mycket, har jag insett nu. Inga problem att bli insläppt i en fil om man signalerar det med blinkers t ex. Här däremot måste man långt i förväg veta hur filerna går för det går ICKE att byta fil, no no no, vi släpper inte in dig i filen, varför skulle vi göra det....?

Jag bodde i Stockholm i åtta år och krockade två gånger, båda gångerna var med cykel/fotgängare. Jag cyklade och en fotgängare (turist från annat land båda gångerna faktiskt) klev rätt ut i cykelbanan utan förvarning. Smart. Det var dock inga rejäla smällar och jag hade alltid hjälm. I Göteborg har jag redan krockat tre gånger. Den första gången var i september, i korsningen vid Toltorpskyrkan. Jag cyklade, inväntade grönt ljus och korsade därefter gatan. De gjorde även en bilist, som också hade grönt, men uppenbarligen inte samma sikt om jag. Jag såg honom men han såg inte mig. Krasch. Dock tog han "bara" cykelbakhjulet, och det blev mest bara en repa på hans bil som resultat. Till min stora förvåning börjar han dock gapa och gestikulera bakom glasrutan och tittar på mig med en blick som undrar om jag är helt dum i huvudet??? Sedan visade han med tydlig gestik att jag genast skulle flytta på mig ur gatan och lämna fri väg. Eh.....då jag inte orkade bråka borstade jag av mig och cyklade vidare.

Förra veckan tog jag en lång powerwalk. Vid avfarten från Säröleden, ungefär vid Botaniska, är det ett tydligt markerat övergångsställe. Det betyder att fotgängare har företräde. Jag ska gå över och ser att det kommer en bil från avfarten och jag söker ögonkontakt för att vara helt säker på att han tänker stanna. Vi får ögonkontakt, han saktar ner och jag kliver ut i gatan. Dock stannar han inte. När jag förstår att han inte tänker stanna hoppar jag snabbt åt sidan och håller ut mina armar till förvåning och skriker i regnet "du måste ju stanna"!!!!! Då får han ett tokspel, gapar att jag är en s:b:a som ju inte bara kan kliva rätt ut i gatan, han ger mig fingret och kör snabbt iväg. Då mitt superminne snabbt fångade upp hans registreringsnummer hoppas jag någon gång att vi får tillfälle att råkas igen.

Igår kväll var det så dags igen. Jag cyklade igenom Haga, på höger sida av vägen, med lyse både fram och bak på cykeln. Från ingenstans kommer plötsligt en annan cyklist, utan lyse, på fel sida av vägen och brakar rätt in i mig. Jag slår i min vänstra kind i hans axel och det gör rejält ont. När jag har samlat mig och lyckats resa mig ser jag att det är en man i 50-årsåldern, rejält överförfriskad, ungefär dubbelt så stor som jag, med en hel del plagg som det står IFK Göteborg på. Han bara blängde på mig med en psykotisk blick och gissa om jag blev förvånad när jag hör mig själv fråga honom: "Oj, gick det bra?" Jorå, mumlade han och cyklade snabbt vidare....Jag kanske även borde ha beklagat förlusten? Det hann jag inte. Idag har jag ett käckt blåmärke/blåtira på min vänstra kind, det ömmar rejält och jag funderar på om det finns någon broschyr någonstans i Nordstan som heter "I Göteborg har vi särskilda trafikregler".

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag bloggar inte på den här sidan längre, utan på min hemsida, www.emmyalgefors.se Jag tror inte att jag har loggat in här på över ett år, så döm om min förvåning när jag idag såg att jag har lite besök här....vad trevligt :)   Men följ mig gär...

När jag flyttade till Göteborg i somras gjorde jag en egen lista på saker jag ville göra, som ett steg i min utveckling att ta reda på vad jag vill göra med mitt liv, och vad jag tycker är roligt och inte. Några av punkterna var: - åka på spontana ...

Idag var det dags för konsert, i Hagakyrkan i centrala Göteborg tillsammans med Guldhedskyrkans kammarkör. På programmet stod svensk körlyrik såsom S-E Bäck och S-E Johansson, men även Södermans "Andliga sånger" samt Vårnatt av Stenhammar.  De två ...

Sommaren 2007 började jag hänga i Gbg tack vare min dåvarande kärlek. En helt underbar familj seglade då in i mitt liv, familjen Eriksson. Mitt ex umgicks med dem en del, och då familjen hade sitt fäste i Pauli kyrka i Göteborg, där jag och mitt ex s...

Hela mars månad blev väldigt annorlunda, dels var det väldigt mycket arbete, både på jobbet och frilans. Därtill har jag varit stamkund hos polisen och försäkringsbolaget i och med att jag: - blev påkörd med bilen - krockade med bilen - min cyk...