Godmorgon!

För tre veckor sedan vaknade jag upp med ett stort leende på läpparna, och det leendet sitter kvar ännu. Det var morgonen efter min examenskonsert och jag var så otroligt glad över att den blev så lyckad, och jag är fortfarande glad, hurra!

Jag tycker om att konsertera, att få sprida min musikglädje till andra är det bästa som kan hända, särskilt i sammanhang där man får styra mycket själv och jag älskar verkligen det som sker runt omkring såsom marknadsföring, utseende-fix, efterhäng och respons. Och jag trivs i rampljuset, särskilt när jag är förberedd.

Min examenskonsert började jag fundera över redan när jag började på ackis 2003, men det är först de senaste 2-3 åren som jag på allvar började fundera kring den såsom repertoar, lokal, tidpunkt, affisch mm. Planen var att göra en ren orgelkonsert under mars/april 2009, men pga olika omständigheter insåg jag förra hösten att jag inte skulle hinna med den före sommaren. Därför beslöt jag och min lärare Ralph Gustafsson att jag skulle genomföra den efter sommaren. Efter lite fix och trix hittade jag ett datum som passade mig, Ralph och familjen, nämligen fredagen den 16 oktober 2009 i Oscarskyrkan. Att det blev just Oscar berodde på att orgeln är en av Stockholms bästa, jag känner orgeln väl efter mitt arbetsår i församlingen, kyrkan ligger centralt och de har ett jättefint församlingshem att ha fest i. Då jag har arbetat som organist i församlingen var det inga problem att vare sig få låna kyrkan eller församlingshemmet  Under våren spikade jag programmet och insåg då att jag ville ha med någon form av kammarmusik och frågade de musiker jag hade musicerat med under våren om de ville och kunde, och alla svarade ja! HURRA! Dessutom har Oscarskyrkan en kistorgel stämd i 415 så jag skulle inte behöva låna något instrument. 

Inför konserten tog jag nya artistbilder, jag diskuterade layouten på affischen med skolans grafiske formgivare, jag planerade rep med ensemblen, bokade tågbiljetter, bokade Oscarskyrkan och dess lokaler, ordnade med nycklar, letade konsertkläder, övade i konsertkläderna, genrepade i form av lunchkonsert i Hagakyrkan i Gbg och egna postludier på högmässorna, jag bokade tid hos frisören och gick igenom hela konsertern mentalt i huvudet 100-tals gånger. Jag förberedde mig minutiöst, och jag lovade mig själv att jag skulle vara så väl förberedd att jag kunde HA KUL under konserten.

Torsdagen före konsertdagen tog jag tåget till Stockholm och jag kände mig väldigt lugn. Vid ankomsten åkte jag genast till Oscar där kammis (Eric Ericsons kammarkör) hade en konsert. Jag smög upp på läktaren och lyssnade på halva konserten, därefter var det kramkalas med sjungande vänner som jag inte hade sett på länge. En bra start på kvällen, både musikaliskt och känslomässigt. Därefter övade jag tillsammans med Henrik som registrerade åt mig. Förutom övning hann vi med ett långt samtal om livet och kärleken då vi befinner oss på samma stadie i livet på många sätt. Framåt midnatt tog jag en taxi till Fia i Årsta där hon hade lämnat dörren öppen åt mig. Hon sov men hon hade tänt värmeljus som brann i lägenheten och sängen var bäddad, det var bara att krypa ner i hennes stora prinsess-säng

På konsertdagens morgon gick jag upp vid 8, åt frukost och begav mig in till söder och Rebeckas lägenhet där jag lämnade mina saker och packade dagens väska. Vidare till ackis för att hämta programbladen från skolans tryckeri. Jag såg mig själv på affischen på "dagens konsert-anslagstavla", på den anslagstavlan har jag suttit ganska många gånger, oftast i kammarmusiksammanhang, men nu var det sista gången, en märklig känsla. Därefter till Oscar för lätt övning i två timmar. Vi lunchtid begav jag mig till min underbara frisörsalong i Gamla stan där jag gav info om att jag inte ville ha hår hängande i ansiktet, att frisyren måste hålla hela kvällen/natten samt att jag skulle komma att stå vänd med nacken mot församlingen. Jennys vikarie Lina funderade och satte igång att toupera, spraya och nåla och en timme senare fick jag se ett jättefint resultat i form av en stor knut i nacken med tre olika böjningar, och den satt fast som berg. I t-banan på väg tillbaka till Oscar mötte jag två prästkollegor från Botkyrka som kramade om mig och lyckönskade mig, det värmde!

Tillbaka i Oscar på eftermiddagen åt jag lunch och samlade mina tankar för att vidare öva några passager och starter vid orgeln. Kl. 15.30 kom mamma och pappa, moster och morbror samt kusin Giesela med all mat för att duka och ställa iordning. Jag hälsade dem välkomna och gav dem instruktioner. En halvtimme senare kom ensemblen och hjälpte mig att ställa iordning notställ och belysning mm, varpå vi startade att repa. Jag var så otroligt glad över att de kom till MIG för att spela med MIG på MIN examenskonsert, det kändes så stort. Dessa underbara studiekamrater och vänner som jag har delat så många stunder med, woawh! De berömde mig för att jag verkade så lugn och förberedd, och jag kunde bara hålla med. Repet gick jättebra, jag gav instruktioner om det praktiska kring konserten och släppte iväg dem till personalfikarummet. Därefter kom Anna och vi repade igenom vår låt samt peppade varandra. När klockan var 18.15 gick jag in till ensemblen och meddelade att jag skulle dra mig undan men att jag var så glad för deras medverkan och vi alla önskade varandra lycka till! Jag gick upp till min loge, ett rum bakom orgeln där Anna och jag sminkade oss, bytte om, målade naglarna och bara ägnade oss åt pepp och vanligt tjejsnack. Det kändes så skönt att ha Anna vid min sida, hon är verkligen min tvillingsjäl som jag kan dela allt med, som förstår mig och dessutom kändes det extra kul att hon var vid min sida nu, vid min final, då hon var den första vännen jag lärde känna på ackis hösten 2003. Tänk vad mycket som har hänt sedan dess, tänk alla prov hon har var min solist vid, tänk alla lektioner och rep vi har haft tillsammans, promenader längs Valhallavägens allé, ibland med tårarna rinnande, ibland med mungiporna vid öronen, shoppingturer längs Östermalm, resor till Spanien och London, julaftonsfirande i innerstadskyrkorna......

Jag var så otroligt glad för att dagens schema hade gått som planerat och för att jag var så lugn. Dessutom kom det massor med peppande och glada sms från alla möjliga håll och kanter. Särskilt två sms värmde extra mycket, det ena från en jätteduktig organist och vän som skrev: "Spela skiten ur juryn, go girl!", det andra från en musikervän som skrev: "pepp pepp pepp pepp pepp pepp och bara ha så kul du kan!" Ni som vet vilka ni är, TACK! Och tack till er andra som hörde av er!

En stund före konserten kom Henrik och han kände sig lugn inför sin uppgift vilket gladde mig.

Jag hade lovat mig själv att inte titta ner i bänkarna för att se vilka som ev. hade kommit, och jag lyckades hålla löftet, däremot kunde jag höra på sorlet att det iallafall hade kommit några när bara några minuter återstod. Ralph kom upp och kramade om mig, frågade hur det kändes och önskade mig lycka till. Så blev klockan 19.00 och Christina hälsade alla välkomna och presenterade programmet, därpå ringde kyrkklockorna. Jag hade en ganska hög puls, i övrigt kände jag mig lugn och förberedd. Jag tänkte att det ju inte borde vara värre än att spela på en vanlig gudstjänst, något jag har gjort tusentals gånger, många gånger just vid den här orgeln, och kyrkklockornas klang lät bekant i mina ögon. Så satte jag igång och jag lyckades hålla tankarna i skick! Det gick bra och när jag på punkt fyra gick ner till ensemblen, som jag inte hade sett på 1,5 h, blev jag så glad. De var så VACKRA! Alla var så fint uppklädda i svart med en guldaccessoar och de stod där på en upphöjd gradäng med sina instrument beredda. De såg så söta ut och de var där för att spela just för min skull! Pelle hade t o m fixat en guldslips, jag blev så rörd!!! Jag gjorde mig beredd vid orgeln och så körde vi igång vår underbara Bachkantat. Jag njöt av varenda sekund och jag tänkte flera gånger att "händer det här verkligen? Spelar jag verkligen min examenskonsert tillsammans med dessa professionella musiker?" "Hur hamnade jag här?" Men det var enbart positiva tankar, i övrigt lyckades jag koncentrera mig ganska bra, och att ha Pelle vid sin sida i continuot kan göra vem som helst superlugn, tack söta du för ditt otroligt trygga och sköna spel

Efter konserten vågade jag titta ner och det var faktiskt ganska många som hade lyssnat, kul! Jag gick ner och tackade tillsammans med de övriga medverkande och fick fina blomsterbuketter och andra presenter. 

I församlingshemmet skålade jag med alla gästerna och minglade så gott jag kunde med vänner, släktingar, körsångare, f d kollegor, musikerkollegor, studiekamrater och lärare. Gästerna verkade ha trevligt och när klockan närmade sig midnatt hade alla gett sig av. Jag släckte och larmade och vinkade av mamma och pappa. Därefter gick jag till kyrkan och plockade ihop mina saker, samt att jag satte mig ner och bara såg ut över kyrkan och försökte smälta känslorna av att jag nu hade genomfört min examenskonsert och nu var mitt uppe i festligheterna kring den. Det var skönt att få samla sig och känna efter hur jag mådde......framåt 00.30 tog jag 4:an till Tekniska högskolan för efterfest. Efterfesten fortsatte senare på söder och jag hamnade i säng strax efter klockan 06.15 En mer lyckad examenskonsert och fest kunde jag inte ha haft!!!! Och frisyren höll ytterligare ett dygn.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag bloggar inte på den här sidan längre, utan på min hemsida, www.emmyalgefors.se Jag tror inte att jag har loggat in här på över ett år, så döm om min förvåning när jag idag såg att jag har lite besök här....vad trevligt :)   Men följ mig gär...

När jag flyttade till Göteborg i somras gjorde jag en egen lista på saker jag ville göra, som ett steg i min utveckling att ta reda på vad jag vill göra med mitt liv, och vad jag tycker är roligt och inte. Några av punkterna var: - åka på spontana ...

Idag var det dags för konsert, i Hagakyrkan i centrala Göteborg tillsammans med Guldhedskyrkans kammarkör. På programmet stod svensk körlyrik såsom S-E Bäck och S-E Johansson, men även Södermans "Andliga sånger" samt Vårnatt av Stenhammar.  De två ...

Sommaren 2007 började jag hänga i Gbg tack vare min dåvarande kärlek. En helt underbar familj seglade då in i mitt liv, familjen Eriksson. Mitt ex umgicks med dem en del, och då familjen hade sitt fäste i Pauli kyrka i Göteborg, där jag och mitt ex s...

Hela mars månad blev väldigt annorlunda, dels var det väldigt mycket arbete, både på jobbet och frilans. Därtill har jag varit stamkund hos polisen och försäkringsbolaget i och med att jag: - blev påkörd med bilen - krockade med bilen - min cyk...