Direktlänk till inlägg 8 november 2009
Nina och jag lyckades bubbla bort hela lördagskvällen alldeles för fort, oj vad vi fnissade, pratade, lyssnade på en massa bra musik, gav varandra råd, karriärplanerade våra liv, samt drack vin, vin och mera vin. Plötsligt var klockan över midnatt och Nina var måttligt sugen på att ta nattbussen hem så hon bäddade ner sig i min bäddsoffa istället. Det innebar frukostsällskap imorse, hurra! Vi tog en långfrukost och fortsatte vårt samtal som oftast handlar om fenomenet karlar, och vi undrar alltid varför det inte bara kan vara enkelt? En del hittar sin partner redan i tonåren och så lever de lyckliga i alla sina dagar, varför har inte alla det så? Både Nina och jag har hittat våra livs kärlekar några gånger om, men det har alltid havererat på mindre lyckliga sätt, orättvist. Men vi förstår att det finns någon mening med det också, och vi skissade på hur våra liv kanske kan se ut om fem år.....ojoj.....jag skulle gärna vilja se in i framtiden, oftast för att jag sällan är sugen på att vänta och se vad som händer, jag vill helst veta genast. Men det man kan konstatera är att det faktiskt händer saker. För ett år sedan satt både Nina och jag i Stockholm, hon i ett stabilt förhållande, jag levde under ackis trygga tak och vi sågs i hennes lägenhet i Vasastan lite då och då för födointag och uppdateringar. Ett år senare är hon singel, vi båda har flyttat till Göteborg, vi har helt nya arbetsplatser och livet har tagit en helt annan riktning. Jag förstår aldrig hur det går till.
I januari var jag totalt utan spår, jag visste inte alls vad jag ville göra med mitt liv, Stockholm eller inte, bo kvar i Midsommarkransen eller inte, gå kvar på ackis eller inte, flytta eller inte, satsa på kammarmusiken eller inte osv osv. Då fick jag rådet av kloke, underbare Björn Gävfert att jag under ett halvår, dvs fram till sommaren, bara skulle flyta med "livet", inte planera, inte tänka och inte anstränga mig, utan se vad som kom till mig. Lättare sagt än gjort, men jag försökte verkligen att lyda hans råd och jag tycker att jag lyckades ganska bra. Och han hade så rätt, som alltid. Det ordnar sig alltid, och det kommer nya utmaningar till en om man bara vågar vara öppen och faktiskt leva livet med nyfikna, glada ögon och öron. Jag flöt med och hamnade i Göteborg, vem hade kunnat tro det för ett år sedan?
Jag bloggar inte på den här sidan längre, utan på min hemsida, www.emmyalgefors.se Jag tror inte att jag har loggat in här på över ett år, så döm om min förvåning när jag idag såg att jag har lite besök här....vad trevligt :) Men följ mig gär...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | |||||||||
2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | |||
9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | |||
16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | |||
23 | 24 |
25 | 26 | 27 |
28 |
29 | |||
30 | |||||||||
|