Direktlänk till inlägg 21 november 2009
I mars 2008 vikarierade jag som musiklärare på Adolf Fredriks musikklasser, och när jag satt vid mitt skrivbord där (ja, jag var fast anställd vikarie så jag hade eget skrivbord och egna nycklar, det kändes helt overkligt) och planerade kör-rep/lektioner fick jag ett sms från min barndomsvän Fia. "Mord i Arboga, 2 barn döda, vet du något?" Va???? Herregud, tänkte jag och ringde genast upp henne. Hon satt på sitt jobb och hade surfat in på nyheterna där hon läste högt för mig om vad som stod i nyhetsartikeln. "Alltså, det är ett foto på villan, jag kan inte riktigt se var det är, men det ser ut ungefär som ditt barndomshem".
När mina rep var slut framåt eftermiddagen cyklade jag till ackis och på min resa genom Stockholms city såg jag kvällstidningarnas löpsedlar som skrek ut den bisarra nyheten. Jag stannade vid Pressbyrån på Karlavägen och köpte Aftonbladet. När jag kom till skolan satte jag mig vid skolans café och läste och tittade på fotona. Jag insåg ganska snabbt att det var villorna vid Villabadet nere i stan. Jag smsade en Arbogakompis som brukar ha koll och jag fick veta vilken familj som var drabbad av detta vansinnesdåd med två döda barn som följd. Det var Emma Jangestig, min vän och kollega från Mc Donald's och den anklagade var barnens pappa, Nicklas Larsson, min gamla tonårsvän som jag har spenderat många timmar med. Jag förstod verkligen ingenting! Jag mådde fysiskt illa av dessa nyheter, dels för att det kändes extra overkligt då jag kände de drabbade, och dels för att jag inte kunde förstå hur någon familj kunde drabbas så hårt? Jag hade svårt att koncentrera mig på vardagssysslorna i flera dygn, jag minns att min dåvarande pojkvän undrade hur det var med mig och att jag svarade att jag inte mådde så bra just för det som hade hänt där hemma....
Tack och lov klarade Emma sig hyfsat bra från sina skador, Nicklas var oskyldig och den skyldige kunde gripas och få sitt straff.
I somras hade jag lite mailkontakt med Emma och hon mår relativt bra idag, vilket gladde mig. Nyss hittade jag hennes blogg, där kan ni själva läsa om en stark tjej som alltid ser till livets ljusa sidor, fast hon bokstavligt talat har varit i helvetet. http://bblat.se/bloggar/arbogamamman
Jag bloggar inte på den här sidan längre, utan på min hemsida, www.emmyalgefors.se Jag tror inte att jag har loggat in här på över ett år, så döm om min förvåning när jag idag såg att jag har lite besök här....vad trevligt :) Men följ mig gär...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | |||||||||
2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | |||
9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | |||
16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | |||
23 | 24 |
25 | 26 | 27 |
28 |
29 | |||
30 | |||||||||
|